Jun 30, 2004
Tur i oturen, en midsommar att minnas
Oj oj oj… Nu har det varit en så intensiv helg så jag vet inte riktigt vart man skall börja. Får se om jag lyckas få med allt.För första gången på väldigt lång tid har jag riktat kosan mot söder och min gamla hemstad. Denna gång för att fira midsommar i goda vänner lag. Tyvärr så fick midsommarfirandet ett lite snörpligt slut när jag under aktiviteten “fotboll” hade en liten tacklingstävling med kompisen som slutade i katastrof. Inte tacklingsmässigt, tacklingarna (de två som vi han göra) var av absolut världsklass. Dock var inte min fysik riktigt i samma klass. Eller mitt nyckelben rättare sagt. Så efter en liten hastig lufttur i den regniga sydsvenska sommarvärmen tog jag till slut mark, på axeln.
Att fira midsommar på en akutmottagning är inget jag skulle vilja rekomendera någon. Inte för att det finns något som helst att klaga på när det gäller svensk sjukvård. I alla fall inte i min hemstad. Utan snarare för att det lätt blir lite ensamt bland en massa människor man aldrig har träffat förut. Och de var inte speciellt partajiga heller.
Som tur var hann jag i vart fall med att fira en liten stund innan jag ådrog mig skadan. Det hann bli tre pilsner och två snapsar till den ypperliga kallmaten. Det är något obeskrivligt gott med kombinationen sill (gärna löksill för min del), färskpotatis, gräddfil med gräslök och en iskall nubbe. En gastronomisk smakupplevelse som tar en till höjder för att vara helt ärlig.
En mycket vis kvinna *hej mamma* sa en gång till mig att det sker aldrig något dåligt utan att det för något gott med sig. Med tanke på tidigare inlägg av undertecknad i ämnet spel skulle man lätt tro att detta inte gäller mig. Hör och häpna vad jag blev förvånad när min helg fick en helt suverän avslutning. Detta till trots för alla axelsmärtor, resångest och dåliga väder. För hur lycklig blir man inte när man blir medbjuden till kompisens familjs stuga i Smögen i två dagar. Satt som en smäck kan jag meddela. Sagt och gjort, fyra personer och en schäferhund in i en tvådörrars sportkupé och iväg på en bilresa med siktet mot nord-väst. Låter det trångt? Inte alls. “Ingenting är omöjligt, bara olika svårt” – Gunde Svan, Fångarna på fortet. Och visst hade de rätt. Om du ändå inte kan röra dig utan ämnar sitta still och ha ont och läsa, varför inte göra det som en kung i en solstol i Smögen?
En sak jag definitivt har lärt mig under mina eskapader är att det är de mest spontana, oplanerade och mest impulsiva turerna eller resorna som blir bäst. Fastän det kan bli lite komplikationer för vissa glömmer sängkläder (inkl kudde), kläder och så vidare. Nu trodde alla att det var jag eller hur? Det var det faktiskt inte den här gången. Hör och häpna!
Vad har jag då lärt mig denna helg? Mitt motto är ju som bekant att lära mig minst en ny sak om dagen. Jag har lärt mig att vänner är kanske det allra viktigaste i hela livet. Tänk var trist ens tillvaro skulle vara utan underbara kompisar, och deras kompisar kanske till och med. Jag har igen blivit påmind om hur viktigt det är att man kan skratta. Fastän hela axeln nästan tar eld varje gång man mister kontrollen över garvet. Jag har lärt mig att Chinos, Trench-coaten och t-shirten — alla mer eller mindre vanliga plagg i en mans garderob — härstammar från armékläder från första och andra världskriget. Jag kan numera också nästintill doktorera i ämnet slipsknutar och mobiltelefonetikett. Jag är nästan övertygad om att en sommar inte riktigt blir en sommar utan låt nummer fjorton med Ulf Lundell (Hon gör mig galen). Jag visste till och med vad nyckelben heter på latin i nästan trettio minuter innan jag glömde det för latin är så svårt. Jag vet att lax är bland det godaste man kan slänga upp på en grill. Sist men inte minst har jag lärt mig att tacklingstävlingar med en likasinnad kanske inte alltid är världens smartaste aktivitet för hälsan. Men hade jag inte gjort det hade jag aldrig kommit iväg på turen efter. Var det värt det med andra ord? Japp.







Testkommentar