För cirka två månader sedan började jag intressera mig för den svenska bloggsfären. Jag ville lära mig inte bara vad/vem man ska pinga, utan även om det existerar något sådant som erkänt duktiga svenska bloggare vars material kan anses ånjuta någon form av erkännande.

Varför sysslar jag själv med att skriva? För jag i huvudsak gillar webdesign. Kalla det att jag när dagen är slut är mer intresserad av utseendet och tekniken snarare än det faktiska innehållet. Inte för att jag inte är intresserad av det skrivna ordet—tvärt om. Jag läser hyllmeter med böcker, tidningar och media varje månad. Jag bara anser att jag inte har speciellt mycket att komma med när det gäller själva det textuella innehållet på en hemsida. Iallafall inte i dagsläget.

Är det en sak jag har lärt mig att alltid kolla både en och två gånger i dagens mediamättade och sensationsnyhetsdrypande värld, så är det att alltid kolla mina källor innan jag tar del av material. I just fallet internetbloggar säger det sig självt många gånger; Mia82.blogger.com eller rogersballablogg.wordpress.com i all ära—men jag föredrar nog reuters.com eller svd.se så länge jag är ute efter trovärdiga nyheter av värde att läsa.

Men är det verkligen nyheter bloggar handlar om? Inte det minsta. Det enda personliga bloggar handlar om är att tycka. Och tycka görs det i mängder. Kalla det ett gigantiskt kollektiv tyckare som via nätverk som twingly.se, färskpressat.nånting och knuff.se tycker tillsammans som en enda stor grupp för invärtes beundran. De kommenterar varandras tyckande—för det är just att få kommentarer det handlar om. Vid att få kommentarer och trackbackar nedanför sina egna inlägg får också tyckarna värdefullt bränsle till att generera fler alster. Dessutom är det den renaste av alla former av erkännande att se att faktiskt andra bloggare tar sig tid att kommentera mina bloggar. Fenomenet brukar sluta med att den som precis fått en kommentar till sin blogg, på sin blogg, genast surfar över till kommenterarens blogg, skriver en kommentar på dennes senaste blogg, och cirkeln är sluten. Rundgången är igång. Tyckandet flödar.

Det som kan vara oroväckande, men samtidigt fullt förståeligt, är att de stora nyhetsutgivarna nu börjat försöka haka på trenden i olika former. Senast(?) är SVD’s och DN’s försök till nytänkande genom att häkta på Twinglys indexeringstjänst på delar av sitt material. Helt plötsligt lönar det sig att tycka om allt som publiceras (läs. som går att länka till) på någon av våra stora nyhetsportaler (Twingly indexerar nästan samtliga). För tycker du bara till ordentligt—och med ordentligt menas att du kan pressa in tillräckligt många länkar till artiklar på exempelvis DN.se—så får du dina tusen träffar (cirka 50 bloggkommentarer) i rampljuset.

Avslutningsvis följer här en liten kort lista över vanligt förekommande frågor/påståenden (med tillhörande svar):

Fråga/påstående 1: Men du bloggar ju själv!

Svar: Det gör jag. Men jag är samtidigt den förste att erkänna hur löjligt jag har bettett mig.

Fråga/påstående 2: Vad ska du göra nu?

Svar: Jag vet inte riktigt. Närmast blir det att mera konkret ta avstånd från-- och propagera mot—meningslöst bloggande. Jag kanske tillochmed meckar ihop någon ball grafisk banner som folk kan sätta på sina hemsidor. Eller vänta. Det finns ju inga hemsidor längre. Alla har ju bloggar. Jag kanske ska starta en personlig hemsida föresten.

Fråga/påstående 3: Du är egentligen bara avundsjuk på alla som får fler kommentarer i sina bloggar än vad du får på din egen.

Svar: ...