Det sitter en ung man på en perrong gjord av cement en bit utanför utanför en stor stad. Han är på väg hem från sitt arbete. Runt honom sitter och står en massa andra människor som väntar på samma tåg. Det är elva minuter kvar tills tåget anländer. Han får alltid vänta i elva minuter från det han kommer till perrongen tills dess tåget kommer. Mannen är inte dum, och han lär sig fort att se de små mönstrena i sin tillvaro. Innan åkte han buss från sitt arbete till tågstationen. Fortsätt läsa »
Första klubban rök en junidag på Viksberg. Slaget var inte särskilt hårt, men stubben var tuffare än väntat och järnsjuan vek sig direkt.
Därmed hade jag mist oskulden. Sen dess har det gått två åttor, en sjua till, en femma, en wedge, sandwedge och en hutlöst dyr spoon i grafit. På knappt sex månader. Jag ger alltså alla som påstår att golf är en kostsam sport alldeles rätt. De som säger att jag är tidernas största psykfall på en golfbana ger jag däremot bara halvrätt. Dels för att golffolket är hopplöst konservativt och uppsträckt fisförnämt i etikettsfrågor av den här typen, dels för att mänskligheten inte har begripit det stora behovet av att då och då slå sönder en golfklubba. Fortsätt läsa »
