Bättre att skriva att det inte finns nåt att skriva om för närvarande, eller hur var det nu igen. I vilket fall — jag har hur mycket som helst att skriva om för stunden. Problemet är bara att jag inte har speciellt mycket tid att skriva. Dels har jag precis kommit hem från en långhelg i New York (bilder kommer snart jag lovar), och dessutom är jag mitt mellan två jobb. I skrivande stund har jag nästan exakt en vecka kvar hos min nuvarande arbetsgivare innan jag skall flytta vilket medför att det är ovanligt hektiskt på jobbet med överlämning och upplärning av efterträdare. Fortsätt läsa »
En vecka har nu gått utan TV’n hemma och jag kan lugnt och stilla konstatera ett par saker. För det första är det med TV som med snus. Det första du saknar är inte själva TV-tittandet eller snussmaken i gommen. Det är möjligheten att kunna se på TV nu om jag vill. Eller att ta en prilla nu för det finns en dosa i min ficka. De första dagarna var det med andra ord bara att konstant försöka ha något annat att göra. Det är inte så att jag varit någon slav under dumburken (de som umgås med mig kan intyga detta), det är snarare att man är så mycket mer medveten om när man inte har en TV i jämförelse mot när den stod där i lägenheten. Komiskt.
En annan sak är att radio är din bästa vän. Just nu sitter jag till exempel och lyssnar på Jonas val på SR P1 som handlar om barnuppfostran (mycket vuxenpoäng jag vet) och konflikträdsla. Radio i allmänhet och Sveriges Radio i synnerhet är otroligt underskattade medier. Att aktivt lyssna på någonting har, i jämförelse med att samtidigt få en visuell bild som på en TV, har för mig fördelen att jag får med mig mycket mera eftertanke och insikt i det jag tar till mig. I tillägg till SR’s utbud finns det en myriad kanaler som går att avnjuta via iTunes (eller annat lämpligt program). Har ni inte iTunes kan ni med fördel peka eran knäckande internetläsare (Firefox hoppas jag) till Shoutcast.com som har det mesta för de flesta. Sidan är dock på engelska ska tilläggas, men det krävs inte speciellt mycket kunskaper för att hitta runt på den.
Vår unge mans berättelse börjar även denna gång i anslutning till ett tåg. Fast idag sitter han redan ombord. Det var ett tag sedan han skrev sist. Mycket har hänt i hans liv. Alldeles för mycket för att kunna — och kanske orka — berätta om. Det är ganska sent, men ändå inte så sent som man kan luras att tro. Vagnen, motorvägen utanför och perrongerna han passerar brukar vara mer befolkade än så här. Man skulle lätt kunna luras att tro att det rådde utegångsförbud. Han undrar var alla människor är någonstans. Fortsätt läsa »
Kompisar. Det finns många skrönor i ämnet, eller hur. Man har dem för livet. Tjejer kommer och går, men kompisar består. Rimmar till och med. Med handen på hjärtat så kan jag inte annat än att säga att jag är otroligt lyckligt lottad som har så många kompisar och vänner runt mig. Att hålla kontakten med dem alla verkar studtals som en helt omöjlig uppgift. Peppar peppar har det faktiskt gått bra hitills. De lessnar inte för att jag inte hör av mig på några veckor. De som på grund av vår härliga bransch (självironi) blivit tvungna att flytta på sig utanför trygga moder Sveas gränser accepterar att det bara blir ett par gånger om året man faktiskt ses. Även för de mer lyckligt lottade har turen vänt. En har fått flytta på sig efter en åttaårig anställning med den numera legendariska motiveringen, ”…höjda bränslepriser…11 September…Omstruktureringar inom flyget…Lågprisbolagen osv. osv.”. Orkar inte citera hela talet. Testa att Googla på ”How to sack a aerospace worker” så får du säkert en massa träffar. Var faktiskt tvungen att testa. Cirka 5500 träffar på 0.22 sekunder. Fortsätt läsa »
Så har ännu ett år har förflutit (klyscha-varning). Tankarna, tillbakablickarna och lovorden är många, både de som heligt och dyrt utlovats bland vänner och bekanta, men också de man kanske håller för sig själv. Utåt är det lätt att briljera med löften om mindre festande, sundare livsstil och kanske till och med ett lite vuxnare språkbruk så här inför nästa livsetapp. Men jag tror de flesta av oss även har funderingar och tillbakablickar som vi väljer att inte diskutera med vänner och familj. Det finns alltid saker som man är nöjd över att man fick gjort under föregående år – precis som det finns saker man ångrar att man inte tog tag i, gjorde eller lyckades genomföra. De sistnämnda av dessa är de som brukar ta upp mest av ens funderande dock, oavsett hur “duktig” man varit. Undertecknad hör till kategorin som gärna vältrar sig i föregående år i sin helhet. Ska man ändå mentalt gå igenom och rangordna hela det gångna året kan man ju i alla fall vara så pass ärlig mot sig själv att man tar med hela året. För de som inte förstått vart detta är på väg – jag tänker givetvis på alla fungeringar och löften man dyrt och heligt lovade sig själv för nästan exakt 365 dagar sedan, nämligen förra nyåret. För vad kan kännas skönare än att återuppleva – om än dock endast mentalt – sina tillkortakommanden när man ligger och smågluttar på Ivanhoe lite förstrött och dricker avslagen Coca-Cola med en mild huvudvärk. Fortsätt läsa »
